Happy new flipped year!

Vi kommer nu ta lite julledigt från bloggen och ta nya tag efter nyår. Förra året utnämnde The New York Times till Year of the Mooc och man kan fundera på vad nästa år kommer innehålla vad gäller förändringar och tankar om och i undervisningen. Kommer vi se vår första svenska mooc kanske?

Annars verkar mer och mer peka mot att flippa klassrummet som verkligen har tagit steget ut. Här är en alldeles utmärkt guide till för och nackdelarna med det, eller snarare var supportrarna av det säger och vad kritikerna säger.

Så God Jul och Gott nytt flippat år!

Campus NooA

NooA står för Nordic Online Academy. De säger själva att ”NooA’s aim is to become an international Learning Mall for Online Courses.”

Kan detta alltså vara vårt första nordiska steg mot egna MOOCs? Det återstår att se då NooA fortfarande är i uppbyggnadsfasen. Men misstänker att vi får anledning att återkomma till det.

//Lisa

MOOCs , Open Access och forskningsbiblioteken.

Fler universitet ansluter sig till tanken att ge fria kurser online utan kostnad till studenter från hela världen, så kallade Massive Open Online Courses eller MOOCs. Detta skapar nya frågeställningar gällande bland annat policys och juridiska aspekter för forskningsbiblioteken som ofta ombeds stödja utvecklingen av MOOCs.

MOOCs är en form av vetenskaplig publicering eftersom de är skapade av fakultet med syfte att användas i utbildning och då bör forskningsbiblioteken, precis som de gör med andra typer av vetenskaplig publicering, förespråka open access som standard för materialen inom en MOOC. I annat fall kan biblioteken hamna i samma situation som de befinner sig i med andra vetenskapliga publikationer, nämligen att de tvingas köpa tillbaka resurserna som en gång skapades på deras lärosäten.

Bibliotekens arbete med open access för att fri tillgänglighet ska bli standard när forskning publiceras omfattar också en tanke som rör lika tillgång till läromedel för studenter. Biblioteken har ofta två roller i detta som inte på något sätt är nya för dem, dels som stöd till fakulteten i deras behov av material och resurser som kan användas i kurserna och dels som stöd i frågor om upphovsrätt kring ”open”-rörelserna. Att det kan behövas nya eller reviderade licenser inom creative commons eller GNU angående material som används i MOOCs kommer att behöva ses över innan denna utveckling kommer att omfatta kurser vid svenska universitet och högskolor. Och här har biblioteken chansen att redan från början verka för att till exempel creative commons-licenser används på materialet som används och skapas inom ramen för en MOOC genom ett aktivt samarbete.

Källa: Massive Open Online Courses: Legal and policy issues for research libraries, Brandon Butler (2012).

Lisa Carlson